Home..

I’m coming home
I’m coming home
tell the World I’m coming home
Let the rain wash away all the pain of yesterday
I know my kingdom awaits and they’ve forgiven my mistakes
I’m coming home, I’m coming home
tell the World I’m coming

Back where I belong!

Lite så känner jag nu, det är inte det att jag längtar hem utan det är mer en saknad av att känna sig hemma.
Jag vet att det tar ett tag innan man känner sig hemma när man flyttat, oh det är inte lätt för Mike heller.
Men han är iallafall i sitt "hemland", jag känner mig fortfarande socially awkward ibland när jag snackar med människor. Många tror att vadå amerikaner o svenskar kan väl inte va så olika, men jo för det kan vi.
Jag är en väldigt sarkastisk människa o är det något amerikanerna inte förstår så är det sarkasm. Jag försöker att inte va sarkastisk i Mikes mammas sällskap för hon fattar inte o tittar på mig som om jag vore sjuk i huvudet.
Mikes pappa därimot är lite bättre på detta här med sarkasm o man kan faktiskt skoja med honom. Mike fattar noll han med, han säger ofta till mig att han vet inte om han ska skratta eller inte för han vet inte om jag menar allvar eller inte, hahahaha.
Sen oxå det här med att inte ha något jobb tar ju på självförtroendet oxå, sitta här hemma hela dagarna o glo.
Visst att jag hade kunnat gå till närmsta mataffär o få ett jobb men va fan, sitta där hela dagarna, nä så desperat är jag inte. Nä vi får se om jag kan hitta ett nanny jobb, visst att det kanske inte är världens roligaste men det är mycket frihet i jobbet o det tycker jag om. Där va en kvinna som hörde av sig till mig i förgår o ville veta om jag va intresserad av att jobba för henne, jag lämna mail o nummer men hon har fortfarande inte hört av sig så vi får se.
Sanna åkte ju hem nu i veckan o så kommer pappa hem idag, så det är ju inte konstigt att man vill åka hem.
Är riktigt avundsjuk på att jag inte får åka hem, att bara ligga på soffan o äta svenskmat o svenskt godis. Att bara få känna sig hemma. Nä man vet fan inte vad man har förren man inte har det längre. Jag va så trött på jobbet o på veberöd när jag åkte tillbaka, nu sitter jag här o gnäller att jag vill åka hem. Kom precis på att idag är det exakt ett år sen jag åkte hem från usa, färdig som au pair. Nu sitter jag här exakt ett år senare, jag har hunnit va hemma i 8 månader, jag ansökte om fiancee visum, jag flög tillbaka, gifte mig o flytta in i lägenhet. Herregud det har varit ett händelsefullt år.  Nä nu måste jag gå o ta tvätten, suck!

Adjöö!

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Moster

Klart att man får känna sig ensam och att man vill känna sig behövd....men Rom byggdes inte på en dag:0) Men du bestäm att du gör något litet varje dag, nåt som du inte brukar göra, allt kostar inte pengar. Skriv på inboxen till mig varje dag, nåt positivt du gjort, det gör vi varje dag....kramisar<3 Hälsa din man...

Postat av: Pappis

Hey.

I´m home from Afghanistan. Klart att du känner dig ensam,men jag tror att det lättar när du hittar något att göra. Du vet ju hur det var när du gick här hemma och inte hade något, det är inte kul.Men jag vet att du får något snart. PUSS.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback